Mandala och ångestbrus
Lördag. Euforisk träning med mellotema, Mandala i timmar med kaffe och Spotify, spikmatta, intressant podd och en inspirerande serie på SVT Play. Så mycket helglyx. Och ändå. Ett konstant ångestpåslag som pulserar i bröstet av ensamhet, frustration, stress, längtan och ett oidentifierbart skav. Jag kommer aldrig ifrån det, och jag lär mig aldrig hur jag ska förhålla mig till det eller hantera det. Det bara fortsätter att finnas där, som ett störande brus som ligger som ett filter över allt annat och liksom suger livsenergi ifrån mig. Jag avskyr det, och jag fattar det inte.