Dödsångest
Det är nästan bara dödsångest just nu. Jag tror att jag har något som växer i magen och jag är livrädd för vad det kan vara. Det gör ont, precis hela tiden, och jag vill inte dö. Jag vill inte att livet ska bli förstört. Gode gud, gör så att det är något ofarligt och lättåtgärdat. Gör så att det bara är jag som är nojig. Snälla?
Jag försöker att härda ut fram till undersökningen nästa vecka, men jag har härdat i månader nu och det nöter sönder mig. Samtidigt på en parallell planet försöker jag att vara mamma och sköta det nya jobbet. Konstigt nog så går det. Okej i alla fall.