Novembertankar
Vi är inne i november nu, regnigt och gråkallt. En födelsedag har passerat. Jag fick ett glittrigt hjärta, en grönmålad orm och en Muminmugg. Lilla My. Mycket mer behövs inte.
Jag har börjat tända ljus på mornarna. Det blir liksom lite finare att starta dagen så, men jag är verkligen trött. Sådär rakt igenom. Jag sover dåligt, som vanligt, och det känns som att det är så ofantligt mycket att processa hela tiden. Nytt jobb, nya människor - livet.
Ibland vill jag bara ge upp, sådär som förut, men det handlar nog egentligen mest om trötthet. Både fysisk och psykisk. Och sedan den där overklighetskänslan av att det inre och yttre inte hänger ihop. Det gör att allting blir skevt och svårgreppat. Jag vet inte om någon skulle förstå om jag försökte förklara. Jag inser att det låter besynnerligt.
Jag borde byta till vinterdäck på bilen i helgen, men jag vet inte när. I väntan på tid dricker jag kanelte, lyssnar på Emil Jensen och tittar på fina bilder som Loppan har tagit på sig själv. Min lilla Tweenie.
