Söndagsflimmer
Idag på jobbet har jag varit med om saker som jag inte kan få ur min hjärna. Jag tål ganska mycket men det finns ändå gränser för hur mycket blod, sjukdom och död jag kan se på en och samma dag utan att det bränner sig fast på näthinnan och i hjärtat på mig.
Knappt någon sömn. Knappt någon mat. Ingen vila överhuvudtaget. Hem från jobb och vända. Iväg till träning. Hem och duscha, hjälpa Stora med gymnasiearbetet. Skura golv. Jag är helt slut. Men jag har klarat det. Jag har tagit mig igenom dagen. Nu önskar jag mig bara den där avstängningsknappen som gör att hjärnan slutar flimra. I morgon kommer Loppan. Jag längar och försöker att göra mig beredd.
(fast när jag blundar så ser jag bara en massa blod. jag är inte skapt för den här typen av jobb).
skriven
Hu, otäckt. Men du klarade dig igenom dagen iaf!