Inte hållbart

Det är mycket oro just nu. Det känns som att vi har nått någon slags gräns där vi faktiskt måste be om ordentlig professionell hjälp med Loppan. Framförallt så måste vi försöka reda ut vad allt det här som vi tampas med handlar om, för det är inte som det "ska vara". Jag har hela tiden sett på det hela genom npf-glasögon, och det gör jag fortfarande, men det känns som att det kanske är något annat också.  Eller så är det något helt annat som vi missar för att vi inte ser på det från det hållet. Jag vet inte, det är så slitigt, så tvångsigt, så många utbrott och så stora svängningar. Noll tolerans för motgångar, så mycket hypersensibilitet, lättkränkthet, oro och stress - och jag förstår det inte. Jag vet inte hur jag ska hantera det när jag inte vet vad det handlar om. Det går så fort och det går aldrig att förutspå när det kommer. Det är inte hållbart längre. 
 
Samtidigt tar jag mig an mitt nya jobb med skräckblandad förtjusning. Det är en helt ny värld jag har hamnat i. Läskig, men också spännande. Massor att ta in och mängder med nya ansikten. Det brinner lite i hjärnan på mig och jag vet inte riktigt vart det kommer att sluta. 

Kommentera här: