Inte en självklar del

Den där ledsenheten, den vill inte riktigt släppa taget, så jag tillåter mig...
 
Känslan av att vara "över". Inte medräknad eller en självklar del av. Jag tror att den är en av de värsta. Då hjälper det inte riktigt att veta att jag ändå är älskad och omtyckt, har 138 vänner på Facebook, och är välkommen om jag skulle våga mig på att fråga. Jag är ändå utöver. 
 
Men Melissa Horn sjunger lika änglalikt som vanligt, kaffet smakar gott och jag har en läsvärd bok på gång. Enligt den öldoftande grannen så har isen börjat lägga sig på sjön här i närheten och hon tycker att jag har världens finaste barn, och katt. Alltid något. 
 
 
 
 
 
 
Just nu längtar jag efter mitt andrum och skulle bara vilja packa en väska med pyamas och gott vin, sätta mig i bilen och dra dit. Och på vägen skulle jag göra ett stopp hos bästa mostern. Det skulle vara fint.  
 
 
 

Kommentera här: